Han var den första generaldirektören för Svenska Kraftnät och har arbetat som ansvarig för energifrågorna på industridepartementet under dåvarande miljöministern Birgitta Dahl. Så visst har Kjell Jansson gedigen erfarenhet av energisektorn när han nu sätter sig på stolen som vd för Svensk Energi.
– Vindkraften och övergången till en eldriven fordonspark är några av de frågor som sticker ut mest i dag, säger han.
Ändå känns det mest naturligt att börja med alliansregeringens svängning i fråga om kärnkraften som inträffade bara några dagar före intervjun.
– Inom Svensk Energi är vi för all klimateffektiv elproduktion och där ingår ju såväl kärnkraft som vattenkraft och alternativa energislag, som vindkraft och våg- och solkraft, säger Kjell Jansson. Ser man det i dagsläget är en fortsatt satsning på tio reaktorer realistisk om vi ska kunna fortsätta leverera de 40 till 70 terawattimmar som svensk industri behöver. Då har jag räknat med nuvarande produktion plus ökad elanvändning minus en massiv introduktion av vind-el
– Kärnkraften och vattenkraften svarar ju för 90 procent av vår energiförsörjning med ungefär hälften vardera och vi kan ju inte försätta oss i ett läge där vi fasar ut halva produktionen utan att vara säkra på att vi har ersättningsalternativ. Men när jag säger att vi behöver kärnkraften 2025 kan jag mycket väl ha fel, allt beror på konkurrensförmågan hos vindkraften och andra miljövänliga alternativ.
Kraftinvesteringar för 300 miljarder
Men åter till dagens hjärtefrågor där vindkraften och laddhybrider har en framträdande roll, tillsammans med direktmätningen av hushållens elförbrukning, som startar 1 juli i år.
– Vi står inför gigantiska investeringar på kraftsidan i Sverige, säger Kjell Jansson. Totalt räknar man med 300 miljarder kronor under en tioårsperiod, fördelade med 100 miljarder vardera på utbyggnad av vindkraft, uppgradering av kärnkraft och nya kraftöverföringar. Fantastiska affärsmöjligheter för ABB och andra branschföretag.
Han tycker dock den senaste energiuppgörelsen missat något viktigt när det gäller den utbyggda vindkraften.
– Man ser inte kopplingen mellan vindkraft och vattenkraft, säger han. Om vi får en så stark ökning av vindkraften behöver vi också öka vattenkraften för att kunna reglera vindkraften. Men i stället minskar vattenkraften i takt med att vattendomarna omprövas. Det bygger på gamla uppgörelser att samhället inte behöver betala för minskningar i produktionen vid omprövningar upp till fem procent.
Hur länge dröjer det då tills vi alla susar fram i behändiga elbilar, som vi tankar i elstolpar vid trottoarkanten? Ja, enligt Kjell Jansson kanske den framtidsvisionen ligger närmare än vi tror.
– Undersökningar visar att våra kunder vill ha mer klimateffektiva fortskaffningsmedel, säger han. I ett projekt som drivs av Elforsk (ett forskningsbolag, som ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät gemensamt) har man kommit man fram till att vi med en eldriven fordonspark kan ersätta 40 tWh energi från bensin med 10 tWh energi från el. Det blir en väldigt stor klimateffekt.
Styra över mot elbilar
I Elforsk-projektet ingår inte bara laddningsinfrastruktur, det omfattar också betalningssystem, säkerhetsfrågor, kundfrågor och miljöanalyser.
– Kan vi styra över mot elbilar får vi ju också en bättre luftkvalitet och ett minskat buller. Och vi blir självförsörjande med energi till våra persontransporter, och slipper vara beroende av oljeimport.
Kjell Jansson ser införandet av laddhybrider som ett trepartssamarbete, där politikerna formulerar visionen, fordonsindustrin tar fram bilarna och elbranschen ser till att infrastrukturen finns på plats. Och Svensk Energis roll blir att samordna medlemsföretagens insatser.
– Det här handlar inte om konkurrens, utan om att skapa en gemensam standard, förklarar han. Många av våra medlemmar arbetar redan med projekt för att kunna ladda elfordon.
Den tredje stora frågan för Svensk Energis medlemmar, som också ligger närmast i tiden, är utbytet av Sveriges alla 5,2 miljoner elmätare till en total kostnad av mellan 10 och 15 miljarder kronor.
Den 1 juli 2009 träder en bindande lag i kraft som säger att elnätsföretagen är skyldiga att läsa av elmätare med en säkring på högst 63 ampere en gång i månaden. Det är en efterlängtad reform som gör att elkunderna kan få räkningar baserade på uppmätta värden, och inte som tidigare preliminärdebiteras.
– Alla våra 164 elnätsföretag deltar i den här processen, och närmare fyra miljoner mätare kommer också att kunna läsa av timvärden, berättar Kjell Jansson. Timavläsning blir dock bara aktuellt för industrier och andra större förbrukare, det skulle bli för dyrt att ha samma service med direktavräkning för vanliga hushåll.
Nöjdare kunder för elbranschen
De nya mätarna ger bättre service till elkunderna, och Kjell Jansson och Svensk Energi kan också glädja sig åt ett ökat förtroende i den senaste kundnöjdhetsmätningen som redovisades i december 2008.
– Elbranschen hade en av de största ökningarna jämfört med andra branscher, berättar han. Visserligen från en ganska blygsam nivå, men det visar ändå att vi är på rätt väg med att arbeta bort de problem som funnits och finns.
En sak som Kjell Jansson är säker på är att elanvändningen kommer att öka.
– Inom Svensk Energi tror vi på energieffektivisering men man får inte blunda för att den också kan leda till ökad energianvändning, säger han. Jag tror det är en myt att man kan spara sig ur elberoendet, tar vi bort oljepannan ersätter vi den med en värmepump, de bensindrivna bilarna ersätts av elbilar och när vi köper nya mer energieffektiva apparater till hemmet behåller vi ofta de gamla. Elen blir allt viktigare i vår tillvaro.
Kjell Jansson har hunnit bli 59 år och han har innehaft många viktiga poster de senaste 17 åren. Närmast kommer han från chefskapet för Statistiska Centralbyrån, SCB, och dessförinnan var han gd för Nutek. Han har också varit gd för Tullverket och som tidigare nämnts för Svenska Kraftnät. En riktig maktmänniska, eller…?
– En sådan fråga får andra svara på, säger han och skrattar. Jag har blivit tillfrågad och tyckt att det varit kul och intressanta jobb. Om jag ska beskriva min chefsfilosofi så är den alla beslut måste bygga på två saker; ideologi och fakta. Multiplicerar man de två med varandra får man bra resultat. Men multiplicerar du bara ideologi med ideologi och fakta med fakta blir slutsumman noll.
Den här artikeln har tidigare publicerats i ABB Kunden nr 1/2009